OBS eventuellt jävligt tråkigt inlägg beroende på

Idag var jag och Sandra på ett postkolonialt feministiskt seminarium som hade rubriken Reflektioner kring ras och kolonialism i relation till samer och Sverige. Jag tycker att rasism i Sverige är så inihelvete intressant, för det handlar om så komplexa processer, och problematiska dubbelheter. Och så mycket ren idioti <3
 
"Sverige är inte rasistiskt, Sverige är ju det mest antirasistiska landet :-DDD" kan det låta, men samtidigt så upplever otroligt många människor dagligen att de utsätts för rasism. "Men jag menade inte min kommentar som något rasistiskt, alltså var den heller inte rasistisk. :-DDD"  Med den logiken måste någon känna sig som en/pekas ut som rasist för en handling ska kunna klassas som en rasistisk handling. Med andra ord är det väldigt svårt att lyckas greppa tag om problemet, när ingen är rasist men rasism upplevs dagligen, överallt.
 
Ta uttrycket ras. Innan jag läste B-kursen skulle jag nog aldrig sag ordet ras, framför allt inte i ett akademiskt sammanhang. Detta är inget konstigt, Sverige har ett smutsigt förflutet med rasbiologi och skallmätningar, och ordet har på senare år aktivt tagits bort ur alla lagtexter och andra politiska dokument för att riktigt visa att Sverige is over that bullshit. Det är inte okej att tala om raser, istället talar vi om etnicitet eller varför inte andra kulturer. Men utan begreppet Ras kan vi heller inte kritisera Ras, eller se rasifieringsprocesser för vad de är: ett sätt att kategorisera människor utifrån deras yttre attribut som utseende eller namn. Kategorierna, raserna,  kan ses som tomma kärl som fyllts till brädden med värderingar och egenskaper, förutfattade meningar och idéer om hur dessa människor är, som om det vore något medfött, och vissa egenskaper ses som bättre och andra som sämre. Vips så har vi en rashierarki. Det här är en process som får verkliga konsekvenser för människor som hamnar långt ned i hierarkin. Diskriminering såsom svårigheter att få jobb, att ständigt bli ifrågasatt, eller varför inte bli utvald för "slumpmässig id-kontroll" när hen åker tunnelbana.
 
Använder vi därför etnicitet när vi egentligen borde prata om ras förminskar vi problemet. Vi förminskar frågor att handla om diskriminering när det borde vara frågor om rasism. Men eftersom ras inte talas om, och bara ett fåtal extremister är rasister så blir rasism så problematiskt att motarbeta. Eftersom det inte finns. Det kan ju inte finnas, om raser inte finns. Och det har vi ju bestämt.
 
För Sverige är ju inte rasistiskt, det är ju bannemig det mest antirasistiska landet :-DDDD
 
(hehehehehehehe lol om ni läste all den där osammanhängande skiten. MEN GUD VAD DET ÄR SPÄNNANDE OCH JOBBIGT JDKFSBÖGB)
~~nightblogger out~~

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback